Dövas Riksförbund

1919 tog Göteborgs Dövas Förening initiativet till bildandet av ett ”landsförbund” som 1922 blev Svenska Dövstumförbundet. Svenska Dövstumförbundet fungerade som en central organisation av dövföreningar. Förbundets ändamål var att främja dövas intressen, att ge råd och information till anslutna föreningar och enskilda döva rörande deras angelägenheter som ansökningar till myndigheter, att sprida kännedom om dövas förhållanden, att biträda vid bildandet av lokala dövföreningar, att tillvarata dövas intressen hos myndigheter.

1950 ändrades Svenska Dövstumförbundets namn till Sveriges Dövas Riksförbund. SDR är medlem i Dövas Nordiska Råd, European Union of the Deaf, World Federation of the Deaf och deltar aktivt i det internationellt samarbete med dessa förbund.

Biståndsprojekt i utvecklingsländer drivs i aktivt samarbete med Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening, SHIA, som består av 28 svenska handikapporganisationer. Dövas Riksförbund har idag ca 4 400 medlemmar.

Organisationstyp
Medlemsorganisation med individuellt medlemskap.

Egen projektverksamhet.

Geografiskt fokus
Nationellt och internationellt.

Övergripande målsättning
Att Sverige skall vara ett samhälle där teckenspråkiga döva genom hela livet har och skall ha rätten att uttrycka sig på teckenspråk.

Målgrupp
Döva.

Verksamhetsmål och strategi
Organisationens mål är ett samhälle där döva kommunicerar på teckenspråk och får kunskap och information på teckenspråk. Förbundet arbetar inom de tre verksamhetsområdena intressepolitik, service, och nationell samordning.

Bland organisationens mål finns att:

• Ha full tillgänglighet till samhällets [Visa mer]service, information, barnomsorg, utbildning, social omsorg, arbetsliv, kultur och föreningsliv.

• Äldre döva skall liksom alla andra äldre människor ha en fullgod äldreomsorg.

• Döva skall ha full delaktighet i samhällets olika nivåer, på egna villkor, med teckenspråk.

• Uppnå tvåspråkighet, och arbeta för att pedagogiken och framtida skolformer ger denna och nästa generation döva en god grund för detta.

• Skapa full tillgänglighet innan år 2010, då samhällets information enligt den nationella handikapplanen ska vara tillgänglig för funktionshindrade.

• En väl fungerande tolktjänst erbjuds alla döva.

• Döva och hörselskadade skall erbjudas en skolmiljö där undervisningen sker på det kommunikationssätt som fungerar och upplevs bäst och i en miljö där barnet själv kan välja vilket språk han eller hon föredrar att kommunicera på.

• Ha en skola där alla barn och ungdomar ges likvärdiga förutsättningar att utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som stärker deras förmåga att anpassa sig till det moderna samhället och att delta i förändringen av detta samhälle.

• Det finns regionala resurscenter som med stöd av den nationella skolorganisationen ansvara för hörselskadade och döva elever inom respektive region och att de tillförsäkras möjligheten att utveckla tvåspråkighet, svenska och teckenspråk.

• Kommunerna uppfyller sin skyldighet att finansiera teckenspråkiga barns resor till och från förskolan och att detta skall regleras i lag.


Inom utvecklingssamarbetet har organisationen bland annat som mål att:

• Stödja, stärka och utveckla dövorganisationer.

• Utveckla teckenspråket (t ex genom att starta forskningsverksamhet, sammanställa lexikon, utbilda tolkar etc.).

• Särskilt stödja döva kvinnor.

Strategin vilar på insikten att det är en grundläggande mänsklig rättighet att få uttrycka sig på sitt eget språk. Inom intressepolitik arbetar man därför för att garantera teckenspråkets ställning genom att arbeta genom att stat och olika myndigheter för att FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter skall efterlevas. Man arbetar också intressepolitiskt för att påverka diskrimineringslagstiftning och rätten till teckenspråk.

Inom service arbetar organisationen med rådgivning och stöd till medlemmar avseende deras rättigheter. Stöd ges också till föräldrar och närstående till döva. Organisationen påverkar också den nationella politiken genom att via sin kompetens agera remissinstans inom för organisationen relevanta områden. Vidare producerar organisationen material och arbetar med att stödja och etablera nätverk för döva.

För att garantera så stort genomslag som möjligt samverkar organisationen brett. Detta gäller t ex samarbeten med andra hörselorganisationer. Integrerat med det politiska påverkansarbetet för teckenspråkets ställning arbetar man med attityder och okunskap hos allmänheten, media och myndigheter samt med att teckenspråket och dess betydelse för döva och hörselskadade tydliggörs.

Genom att påverka Sveriges arbete i EU och FN samt genom arbetet inom EUD (European Union of the Deaf) och WFD (World Federation of the Deaf) arbetar SDR för att stärka teckenspråkets ställning i Europa och världen. Det Nordiska samarbetet i Dövas Nordiska Råd är också en viktig plattform för det internationella arbetet. SDR bedriver också utvecklingssamarbete. Dessa insatser bygger på aktivitet, delaktighet, engagemang och ansvar hos förbundets medlemmar liksom hos de organisationer SDR samarbetar med.

Informationskvalitet
Organisationen har inte lämnat finansiell information för 2009. Organisationen har inte verifierat Charity Ratings beskrivning av verksamheten.